Hej alla snygga studenter!

Jag ska inte prata om skolan, bara om dikter. Jee!
Jag och några andra studenter gjorde diktanalysen idag från grupp ett. Jag tyckte om att lyssna på andra och göra min analys. Först jag trodde att det ska bli mycket tråkigt och fasansfull men nej nej nej. Det var kul och, jaa, jag var nervös, alla var, men jag tyckte den mycket mer om än till exempel berätta av kräftfesten eller dinosaurier. Jag tror att det är någoting vi behöver mer - att vi kan och måste analysera, tänka själv och säga vad vi menar osv. Det är mycket viktigt och man få praktik hur presentera, hur tala och hur bli patent.
Jag tyckte om att alla lyssnade när andra pratade och där blev några frågor också, och jag tror det var roligt.
Jag läste "I en japansk snickarverkstad" och ska inte berätta igen om det vad jag idag gjort.
Jag vill också säga att jag tycker mycket om dikter och jag skriver dikter själv också. Jag tänkte att jag ska kopiera här min favorit dikt men jag kunde inte välja den bästa. Ajajaj.
Min estnisk favorit poet är Henrik Visnapuu men där finns mer och mer.

Jag ska kopiera min favorit dikten som Visnapuu har skrivit och sedan en link av en kul dikt, som mest ska inte tycka om, det är kanska anskrämlig men mycket intressant. :)

Kümnes kiri Ingile

°***°***°***°

Mäletad, Ing, seda alleed,
seda üksikut lumist teed?
Kuused olid kui suhkrupääd,
suhkrupäie all sina läed.

Kuused latvadel kandsid kuid,
lumilinnud painutid puid,
unen nägid nad unest und,
langeten peksid tiivuga lund.

Mäletad, Ing, seda alleed,
seda üksikut lumist teed,
kust me jooksime kinni käest
lume lennaten alla mäest?

Ühel ristteel lunde sa
kiskusid minu endaga.
Mäletad, veeresime alla mäest
võet kinni kaelast ja käest?

Hiljem leidsime metsa sees
igalt poolt "armas" eest.
Kuused olid kui suhkrupääd,
suhkrupäie sean sina läed.

Nüüd olen sinuta siin,
südamen sõnatu piin.
Mäletad, Ing, seda alleed?
Sa mida minuta teed?


Och den brutala dikten:

http://www.nemsa.ee/neli-valjaloodud-silma/


Eelin.

I september nästa år

I morgon börjar andra veckan i sista klassen. Den 2 september hade ni idrottsdag - sista gången deltog ni som elever. Kanske någon av er blir lärare (världens bästa yrke!), så får ni uppleva skolan på ett annat sätt någon gång.


Vad tror du - var är du i september nästa år? Du får gärna fantisera!

Det här inlägget är för er alla och med tanke på dem som inte vill skriva om diktanalyser.

J.

Det sista skolåret

Sommaren är slut och nu måste vi studera igen, i torsdags och fredags gjorde vi diktanalyser i svenska. Det var ganska svårt, tror jag, men jag hittade en mycket bra dikt: "Jag",  som var skriven av Edith Södergran. Den dikten är lite deprimerande och allvarlig, som handlar om hopplöshet och längtan till det rätta hemlandet. Nu kan ni alla läsa den dikten:)

          Jag

Jag är främmande i detta land,
som ligger djupt under det tryckande havet,
solen blickar in med ringlande strålar
och luften flyter mellan mina händer.
Man sade mig att jag är född i fångenskap -
här är intet ansikte som vore mig bekant.
Var jag en sten, den man kastat hit på bottnen?
Var jag en frukt, som var för tung för sin gren?
Här ligger jag på lur vid det susande trädets fot,
hur skall jag komma upp för de hala stammarna?
Däruppe mötas de raglande kronorna,
där vill jag sitta och speja ut
efter röken ur mitt hemlands skorstenar...

Jag önskar att alla ska ha ett bra skolår!

Kristin